På spaning efter Europa: I

Ett av seminarierna på AIESEC:s Summer University ska handla om "European identity". Att få vara europé "på riktigt" och på lika villkor som de västeuropeiska länderna, är nog en önskan hos de flesta av deltagarna från gamla östländer. Och det är definitivt vad de unga i Azerbajdzjan drömmer om. För de flesta är EU-medlemskap både vägen och målet.

Jag kan inte stödja EU:s utvidgning nog, även om om jag önskar att unionen hade annat än tillväxt som högsta prioritet. Men drömmen är svårt att argumentera mot, när EU verk:s krav verkar vara den enda realistiska motpolen till den nuvarande regimen.

Men finns det någon kulturell europeisk gemenskap, och särskild identitet? Vem tjänar på det i så fall? För att skapa Europa måste man dra gränsen någonstans, och här i gråzonen vill ingen hamna utanför.

Baku känns sorgligt historielöst, trots alla monument och stora historieskrivningar. Att förverkliga sig själv i paradiset Europa, pengar och framgång vinner lätt över det civila samhällets tappra försök att främja gemenskap och bekämpa korruption. Det ska bli intressant att diskutera "Europa-tanken" med AIESEC:s målmedvetna studenter...

Här på gränsen är det påtagligt hur viktigt det är, att EU minst av allt ska handla om nationalism och identitet, utan om politiskt samarbete och medborgarskap. Det är så jämarns farligt att stänga ute människor.

It´s impossible not to think about Europe and its borders when you are in Azerbaijan. Are we in, or are we out? (Or they). "Being European" has a positive, democratic and modern, meaning in the overall discourse, and of course the European Union has its benefits in being a counterpart to authoritarian regimes. To create Europe you have to draw up the borders, and here, everybody seem to struggle to get in. (On their one?)

But what is being European anyway, one might wonder. One of the seminars with AIESEC will be about "European identity". It will be so interesting to discuss that with the participants, from western states, former-Soviet states, and hope-to-become EU-states, like Azerbaijan. I think it´s so important that EU is about citizenship and politics, and not a made-up identity and culture that exckludes.